Ceftazidim

Ceftazidim är den 3:e generationens cefalosporin som saknar dygnsdos-fördel men kompenserar med pseudomonas-aktivitet. Modifierad sidokedja ger stabilitet mot P. aeruginosa-betalaktamaser men minskar samtidigt grampositiv potens. Pneumokock-täckningen är otillräcklig för empirisk pneumonibehandling.

Preparatet har en distinkt klinisk nisch: verifierad eller starkt misstänkt pseudomonas-infektion där monoterapi räcker och spektrum-utvidgning till piperacillin-tazobaktam eller karbapenem inte är nödvändig. Vid neutropen feber väljs preparatet ofta i kombination med aminoglykosid eller som monoterapi enligt lokal Strama -rekommendation.

Stigande resistens via AmpC -överuttryck hos Enterobacter Citrobacter och Serratia samt ESBL-spridning begränsar empirisk användning vid bukinfektion. Vid pseudomonas-resistens växlas till cefepim, piperacillin-tazobaktam eller meropenem

Pseudomonasinfektioner, neutropen feber

Verkningsmekanism

Ceftazidim binder penicillinbindande proteiner (PBP framför allt PBP3 hos P. aeruginosa hämmar peptidoglykan -tvärbindning och utlöser autolys Effekten är baktericid och tidsberoende. PK/PD -måttet är fT>MIC Vid Pseudomonas med högre MIC används ofta förlängd infusion (3‑4 h) eller kontinuerlig infusion för att maximera fT>MIC

Spektrum

Ceftazidim täcker Pseudomonas aeruginosa vildtyps-Enterobacterales (E. coli Klebsiella Proteus Haemophilus influenzae och Neisseria. Aktiviteten mot pneumokocker är klart sämre än ceftriaxon eller cefotaxim - ceftazidim är inte ett pneumonimedel.

Preparatet saknar verkan mot anaerober (inklusive Bacteroides fragilis enterokocker MRSA Listeria monocytogenes atypiska luftvägspatogener (Mycoplasma Chlamydophila, Legionella ESBL-producerande Enterobacterales och AmpC -överuttryckande stammar.

Farmakokinetik

Den låga proteinbindningen ger snabb vävnadspenetration. CSF-penetrationen är lägre än för cefotaxim och ceftriaxon - ceftazidim är inte förstahand vid meningit även om pseudomonas-meningit övervägs (där meropenem föredras).

Dosjustering vid njursvikt

Vid eGFR <50 ml/min reduceras dosen kraftigt enligt FASS Fortum. Vanligen 1 g x 2 vid eGFR 31‑50, 1 g x 1 vid eGFR 16‑30 och 0,5 g x 1 vid eGFR 6‑15. Vid hemodialys ges en tilläggsdos efter dialys. Ackumulering ger neurotoxicitet (myoklonus, encefalopati, kramper) som är väldokumenterad vid otillräcklig dosjustering.

Doseringssammanfattning vuxen (normal njurfunktion)

Doserna följer Strama Stockholm 2025‑2026 och svensk vårdprogram-konsensus.

Per indikation

Pseudomonas-infektion är huvudindikationen. Vid sepsis pneumoni eller bakteremi ges ceftazidim 2 g x 3 iv, ofta i kombination med aminoglykosid initialt vid svår sjukdom. Förlängd infusion (3‑4 h) övervägs vid Pseudomonas med högre MIC

Neutropen feber behandlas på vissa centra med ceftazidim 2 g x 3 iv som monoterapi enligt lokal Strama Alternativt används piperacillin-tazobaktam cefepim eller meropenem - val styrs av lokal resistensepidemiologi och tidigare bärarskap.

Cystisk fibros-exacerbation med pseudomonas-bärarskap behandlas med ceftazidim 50 mg/kg x 3 iv (max 6‑8 g/dygn) i kombination med aminoglykosid (tobramycin i 14 dagar.

Bränn- eller diabetesfotsår med verifierad pseudomonas behandlas med ceftazidim 2 g x 3 iv när lokalbehandling och smalare regim inte räcker.

Pediatrik

Dosjustering vid njursvikt (vuxen)

Ackumulering ger neurotoxicitet - följ klinisk status noggrant.

Vanliga (>1 %)

GI-besvär (illamående, diarré) och makulopapulöst hudutslag är vanligast. Lokal smärta och tromboflebit vid perifer iv-administrering förekommer. Reversibel stegring av ALAT och ASAT är vanlig. Eosinofili utan kliniska symtom ses i 1‑5 %.

Kliniskt viktiga ovanligare biverkningar

Neurotoxicitet är den signaturbiverkning som skiljer ceftazidim från övriga 3:e generationens cefalosporiner. Vid hög dos och otillräcklig dosjustering vid njursvikt kan myoklonus, encefalopati, konfusion och kramper uppstå. Risken är högst hos äldre med njursvikt och CNS-skada. Interstitiell nefrit är sällsynt men viktigt att utesluta vid stegrat kreatinin under behandling. Hemolytisk anemi med positiv direkt antiglobulintest är beskriven men ovanlig. Pseudomembranös kolit orsakad av Clostridioides difficile är högrisk-biverkning - cefalosporiner driver CDI starkt. Selektion av AmpC -överuttryckande stammar under behandling är väldokumenterad och kan ge resistens-utveckling. Anafylaxi, Stevens-Johnson syndrom, TEN och DRESS är sällsynta men beskrivna. Vid behandling >7‑10 dagar rekommenderas blodstatus-kontroll.

Absoluta kontraindikationer

• Tidigare anafylaxi, larynxödem eller säker typ I-allergi mot penicillin eller annan cefalosporin.
• Tidigare Stevens-Johnson syndrom, TEN DRESS eller AGEP mot betalaktamantibiotika.

Relativa kontraindikationer och försiktighet

• Säker typ I-penicillinallergi: korsreaktiviteten är låg men inte noll. Aztreonam delar dock identisk sidokedja med ceftazidim - undvik kombinationen vid säker betalaktam-allergi.
• Njursvikt eGFR <50 ml/min: dosjustera enligt tabell. Underdosering ger terapisvikt; överdosering ger neurotoxicitet (myoklonus, kramper, encefalopati).
• Epilepsi eller känd sänkning av kramptröskel kombinerat med njursvikt: monitorera och dosjustera noggrant.
• AmpC -inducerande Enterobacterales (Enterobacter Citrobacter, Serratia): risk för resistens-utveckling under behandling - följ klinisk respons och eventuellt nytt odlingssvar.
• C. difficile-anamnes: cefalosporiner är högrisk-antibiotika för rekurrens.

Ceftazidim klassificeras som FASS -grupp B:1 och anses säkert under graviditet och amning.

Var ceftazidim är förstahandsval

Verifierad eller starkt misstänkt Pseudomonas aeruginosa-infektion: ceftazidim 2 g x 3 iv är förstahand vid pseudomonas-pneumoni urosepsis med pseudomonas-bärarskap, sårinfektion vid bränn- eller diabetesfot och bakteremi när monoterapi räcker. Vid svår sjukdom kombineras initialt med aminoglykosid

Cystisk fibros-exacerbation med pseudomonas-bärarskap: ceftazidim 50 mg/kg x 3 iv kombinerat med tobramycin i 14 dagar.

Neutropen feber där pseudomonas är möjlig och lokal Strama tillåter ceftazidim som monoterapi-alternativ. Alternativ är piperacillin-tazobaktam cefepim eller meropenem

Empirisk bredspektrum-täckning hos hemodialyspatient eller patient med tidigare pseudomonas-bärarskap vid sepsis utan känt fokus.

Var ceftazidim inte är lämpligt

• Pneumokock-pneumoni eller empirisk samhällsförvärvad pneumoni grampositiv täckning är otillräcklig - ceftriaxon eller cefotaxim föredras.
• Akut bakteriell meningit CSF-penetrationen är sämre än för cefotaxim och ceftriaxon Vid pseudomonas-meningit används meropenem
• Sekundär peritonit som monoterapi: anaerob täckning saknas - kombinera alltid med metronidazol eller välj piperacillin-tazobaktam
• MSSA-infektion: svagare än cefotaxim och ceftriaxon - flukloxacillin eller kloxacillin föredras.
• ESBL-positiv eller AmpC -överuttryckande infektion: hydrolyseras eller selekterar resistens - byt till meropenem
• Listerios, enterokock-infektion, MRSA atypisk pneumoni ingen aktivitet.

Iv-till-po-switch

Ceftazidim saknar peroral motsvarighet. Switch vid pseudomonas-infektion sker till ciprofloxacin po 750 mg x 2 om resistensbeskedet stöder det. Ciprofloxacin är det enda perorala preparatet med pålitlig pseudomonas-aktivitet i Sverige. Switch sker när patienten är feberfri >24 h, kliniskt stabil och kan ta po.