Datakällor

Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) är en nationell samverkansstruktur med tre nivåer: en nationell arbetsgrupp (NAG Strama regionala Strama -grupper och ett bredare Strama -nätverk. Sedan 1992 har den svenska antibiotikaanvändningen minskat med cirka 55 %.

Strama Gävleborg är Region Gävleborgs regionala gren. Gruppen är organisatoriskt kopplad till smittskyddsenheten med fysisk lokalisering på Gävle sjukhus. Klinisk Mikrobiologi vid Gävle sjukhus står som direkt källa för resistensdata i bakteriekortet.

Tidigare hade Strama Gävleborg en egen regional app som avvecklades 2023‑12‑31. Nationellt material samlas nu i appen Strama Nationell

Antibiotika- och bakteriekortet är ett samlat dokument som täcker grampositiva och gramnegativa bakterier, både aeroba och anaeroba. Färgkodningen kombinerar:

• Lokala resistensdata från Klinisk Mikrobiologi, Gävle sjukhus
• EUCAST-brytpunkter (S/I/R-definitioner)
• Nationella behandlingsrekommendationer från Strama Nationell, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket
• Klinisk erfarenhet och samråd med infektions- och mikrobiologspecialister

Kortet uppdateras ungefär vartannat år. Senaste revisionen är april 2026.

Varje cell tilldelas en kategori (vanligen S, ca 20–40 % resistenta, hög dos, UVI-indikation, inducerbar resistens eller ingen indikation) baserat på den samlade bedömningen. Detta är alltså en expertbedömning, inte en automatisk projektion av MIC -fördelningar.

När du har Strama Gävleborg vald som datakälla visas matrisen exakt som i deras PDF — samma färgkodning, samma fotnoter, samma ordningsföljd för bakterier och antibiotika.

I "Kategorisk" färgläge ser du Strama Gävleborgs rekommendation direkt. I "%R" färgläge överskuggas bakgrundsfärgen av faktiska surveillance-data från Swedres-Svarm/EARS-Net/MIC -ECOFF (där sådan finns) — Strama -färgen syns då bara om surveillance saknas eller är inaktiverad.

Cellerna är inte alltid identiska med Strama Uppsalas matris för samma kombinationer. Det är medvetet och speglar regionala skillnader i klinisk praxis och lokal resistens.

Kortet är en bedömning vid en tidpunkt. Resistensläget kan ha förändrats sedan senaste revisionen, särskilt för snabbt evolverande resistenser som ESBL och karbapenemaser. Vid osäkerhet, kontrollera mot färsk surveillance-data (Swedres-Svarm eller den aktuella PDF:en hos Region Gävleborg.

Det finns ingen publik beskrivning av hur ofta eller systematiskt den lokala resistensövervakningen samlas in och bearbetas inför revision. Vissa ovanliga bakterie–antibiotika-kombinationer kan därför ha svagare evidensgrund än de mer vardagliga.

Kortet täcker det som är kliniskt relevant i Region Gävleborg. Bakterier eller antibiotika som inte är aktuella där (t.ex. vissa importerade resistensmönster) kan vara underrepresenterade.

• Strama Gävleborg — huvudsida
• Antibiotika- och bakteriekort rev. 2026 (PDF)
• Strama Nationell — behandlingsrekommendationer

Strama Region Uppsala drivs av Region Uppsala och är förankrad inom regionens smittskyddsenhet. Gruppen inkluderar infektionsläkare, infektionssjuksköterska och apotekare.

Underlaget för rekommendationerna kommer från Klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset, vars resistensdata utgör basen för susceptibilitetsöversikten. För slutenvården publicerar gruppen även dokumentet "Empirisk antibiotikaterapi på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping".

Strama Uppsala publicerar årsrapporter om antibiotikaförbrukning och resistensutveckling, med data både från primärvård (Primärvårdskvalitet) och slutenvård (Infektionsverktyget).

Susceptibilitetsöversikten kombinerar:

• Lokal resistensdata från Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset
• EUCAST-brytpunkter
• Nationella rekommendationer från Strama Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket
• Klinisk bedömning från gruppens infektions- och mikrobiologi-medlemmar

Översikten har samma kategoriska kodning som Gävleborg (S/I/R/HD/UVI/IND/UNC) men med åtta fotnoter där fotnoter 5–8 är Uppsala-specifika och adresserar t.ex. daptomycins inducerbara resistens, fluorokinolon-användning och cefalosporiners spektrum mot enterokocker

Den publicerade versionen är från oktober 2024. Uppdateringscykeln är inte offentligt definierad.

När Strama Uppsala är vald datakälla visas matrisen enligt deras översikt. Vissa bakterier som inte finns med i Uppsalas dokument — bland annat Clostridioides difficile och Neisseria gonorrhoeae — döljs då i matrisen.

Skillnader mot Gävleborg är ofta små men kliniskt relevanta. Exempel: prevalensestimat för vissa kategorier ("ca 15–20 % resistenta" i Uppsala vs "ca 20–40 %" i Gävleborg), avvikande färgning för daptomycin mot enterokocker och olika positioner för fluorokinoloner.

I "%R"-läge fungerar fallbacken till surveillance-data på samma sätt som vid Gävleborg-vyn — Strama -färgen ersätts av faktisk resistens-data där sådan finns.

Susceptibilitetsöversikten är ett kortformat dokument som inte täcker alla bakterie–antibiotika-kombinationer. För dem som saknas kompletteras med Gävleborgs data där det är meningsfullt; i andra fall lämnas cellen tom.

Översikten reviderades senast oktober 2024 — kontrollera mot färsk Swedres-Svarm-data eller den aktuella PDF:en om resistensmönstret kan ha förändrats.

Liksom Gävleborgs kort representerar översikten en expertbedömning och inte en automatisk projektion av MIC -fördelningar. Skillnader mellan Strama Uppsala och Strama Gävleborg speglar både olika lokal resistens och olika klinisk praxis.

• Strama Region Uppsala — huvudsida
• Trycksaker för slutenvård (PDF-arkiv)
• Stramas statistik — antibiotikaanvändning och resistens i Region Uppsala

EUCAST grundades 1997 och fastställer, harmoniserar och reviderar europeiska brytpunkter för antibiotika. Organisationen har mandat från ESCMID och styrkommittén inkluderar ECDC, EMA och EFSA. I Sverige implementeras EUCAST-standarder lokalt av Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF).

Reviderade brytpunktstabeller publiceras den 1 januari varje år. Aktuell version är v16.0 (januari 2026). USA använder parallellt CLSI:s system — EUCAST gäller i praktiken hela Europa och används av EARS-Net för deras surveillance.

Databasen mic eucastorg är fri och publik. Den visar histogram över MIC -fördelningar per bakterieart och antibiotikum, med ECOFF överlagrad.

MIC (minimal inhibitorisk koncentration) är den lägsta antibiotikakoncentration som hämmar bakterietillväxt in vitro. För en given bakterieart bildar isolaten en fördelning: den stora toppen till vänster är vildtyps-populationen utan förvärvad resistens; isolat med resistensmekanismer återfinns vid högre MIC -värden.

ECOFF (Epidemiological Cut-Off value) är det högsta MIC -värde som definierar vildtyps-populationens övre gräns. Isolat med MIC ≤ ECOFF är vildtyp (WT); isolat med MIC > ECOFF är icke-vildtyp (NWT) och har någon form av förvärvad eller mutationsbaserad resistens. ECOFF säger alltså något om resistensmekanism, inte om kliniskt utfall.

Kliniska brytpunkter (S/I/R) tar däremot hänsyn till farmakokinetik, farmakodynamik och kliniska utfallsdata. Sedan 2019 gäller EUCASTs reviderade kategorier:

• S (Susceptible, standard dose): Behandling förväntas lyckas med standarddos.
• I (Susceptible, increased exposure): Behandling förväntas lyckas vid ökad exponering — högre dos, förlängd infusion eller hög koncentration vid infektionslokalen (t.ex. urinvägar). I innebär alltså fortfarande känslighet, inte resistens. Det är en omdefinition från det tidigare "Intermediate".
• R (Resistant): Behandling förväntas misslyckas oavsett dosering.

I Bakteriekort projiceras MIC -fördelningen mot brytpunkten för att bestämma cellens färgning: ≥95 % av isolaten under S-brytpunkten klassas som S, 75–95 % som I, <75 % som R.

För en del bakterie–antibiotika-kombinationer finns ingen klinisk brytpunkt — kanske för att antibiotikat inte är kliniskt relevant för arten, eller för att data är otillräcklig. I EUCAST-tabellerna markeras sådana med hakparenteser ("breakpoints in brackets").

I Bakteriekort används då ECOFF som surrogat-brytpunkt: vildtypsisolat klassas som S, icke-vildtyp som R, och cellen flaggas med koden UNC (uncertain). Det är en varning att S/R-klassningen här inte säger något om kliniskt utfall, bara om resistensmekanism.

Var försiktig med att tolka UNC-celler kliniskt. En cell som ECOFF-baserat är "S" kan ändå innebära att behandlingen misslyckas hos en patient — kliniska data saknas helt enkelt.

EUCAST-MIC syns på två sätt i matrisen:

Som vald datakälla: Hela matrisen färgas enligt EUCAST-projektioner. S-, I-, R- och UNC-celler ger då en datadriven bild som kompletterar Strama -rekommendationerna. Ovanliga kombinationer som Strama inte tagit ställning till kan synas här.

Som surveillance-overlay i %R-läge: EUCAST-MIC används som sista utväg i fallbacken (Swedres-Svarm → EARS-Net → MIC /ECOFF Andelen icke-vildtyp i fördelningen visas som %R i det smala fältet under cellen. Detta är inte svensk eller europeisk resistensdata utan globala isolat — användbart där svensk data saknas, men med större osäkerhet.

Färgskalan i %R-läget kan konfigureras (linjär, kliniskt viktad eller binnad) i matris-inställningarna.

EUCAST-MIC innehåller globala isolat — bidrag från hela världen över 70 år. Det är inte en svensk eller europeisk resistens-snapshot. För frågan "hur ser resistens ut hos mina patienter just nu" är Swedres-Svarm en bättre källa.

ECOFF-baserade brytpunkter (UNC) bör inte tolkas som S/R i klinisk mening. De skiljer bara vildtyp från icke-vildtyp.

EUCAST reviderar tabellerna årligen den 1 januari. Brytpunkter kan ändras mellan versioner — projektionen i Bakteriekort baseras på den version som är inläst i datapipeline (för närvarande senast publicerad version vid datageneration).

Cirka 10–20 % av insamlade MIC -fördelningar exkluderas vid ECOFF-bestämning enligt EUCAST SOP 10.1 (främst vid trunkering i den nedre änden), vilket innebär att ECOFF i sällsynta fall kan vara konservativt skattad.

• EUCAST — organisation
• EUCAST — kliniska brytpunkter
• EUCAST — MIC-fördelningar och ECOFFs
• EUCAST — brytpunkter i hakparenteser (ECOFF-surrogat)
• EUCAST — S, I och R (2019 års omdefiniering)
• mic.eucast.org — MIC-fördelningsdatabasen

Swedres-Svarm har publicerats i nuvarande gemensamma format sedan 2012. Namnet kommer från de två delsystemen: Swedres (human medicin) och Svarm (veterinärmedicin). Rapporten täcker både människa, djur och livsmedel ur ett One Health-perspektiv.

Underlaget för den humanmedicinska delen är två parallella spår:

• ResNet (sedan 1996): Alla kliniska laboratorier ombeds rapportera isolat från urinvägs-, sår- och luftvägsinfektioner. Detta är det bredare materialet som speglar primärvård och öppenvård.
• Invasiva isolat (sedan 2001): Blod- och likvorisolat som matchar EARS-Nets definition och rapporteras vidare till ECDC.

Båda spåren flödar genom Svebar ett realtidssystem där 22 kliniska mikrobiologilaboratorier rapporterar dagligen. Svebar har förinställda larmalgoritmer som triggar e-postvarningar till lokala labbkontakter och Folkhälsomyndigheten vid kritiska resistensfenotyper.

Patogener som följs i humanövervakningen:

• Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae — inklusive ESBL och ESBL-CARBA
• Staphylococcus aureus — inklusive MRSA
• Streptococcus pneumoniae — inklusive PNSP (penicillinresistens)
• Enterococcus spp. — inklusive VRE (vankomycinresistens)
• Salmonella och Campylobacter (på zoonotisk/veterinär sida)

För varje patogen rapporteras både absoluta antal och andel resistenta isolat per antibiotikum. Data bryts ner per provmaterial där så är möjligt — invasivt, urin, luftvägar — vilket är centralt för matrisens "material-prioritering": invasivt vinner, men UVI-specifika preparat (pivmecillinam trimetoprim faller tillbaka till urinodlingar.

Datainsamlingen är i praktiken rikstäckande: nästan alla mikrobiologilaboratorier i landet ingår, och alla regioner är representerade.

I "%R"-färgläge är Swedres-Svarm prioriterad surveillance-källa. För varje cell letar Bakteriekort efter data i prioritetsordning: Swedres-Svarm → EARS-Net → MIC /ECOFF Den första källan som har data för den givna kombinationen (antibiotikum × bakterie × provmaterial) vinner.

I cell-tooltipen kan du se vilken källa som faktiskt använts. Material som visas är antingen invasivt eller — för UVI-relevanta preparat — urinodlingar.

Källprioriteten kan justeras eller en källa kan stängas av via matris-inställningarna. Vill du t.ex. jämföra svensk vs europeisk resistens-bild kan du sänka Swedres-Svarm i prioritet eller stänga av den helt.

Nationellt aggregerat: Data publiceras på nationell nivå, inte regionalt. Resistensmönster kan variera regionalt — Skåne och Norrbotten har olika ESBL-prevalens — men det syns inte i Swedres-Svarm

Eftersläpande snapshot: Årsrapporten publiceras ungefär 6 månader efter dataårets slut (Swedres-Svarm 2024 publicerades i juni 2025). För akuta resistensutvecklingar är Svebars realtidssystem den operativa nivån.

Selektiv rapportering för ovanliga kombinationer: Resistensbestämning är i grunden frivillig och kan vara selektiv för sällsynta patogen–antibiotika-par. Det ger osäkerhet i undergrupper med litet n. Vid sällsynt resistens kan därför andelen vara över- eller underskattad.

Ingen mortalitets- eller utfallsdata: Swedres-Svarm rapporterar laboratoriedata, inte kliniska utfall. Att en bakterie är resistent in vitro betyder inte automatiskt att en patient kommer att försämras kliniskt vid behandling — andra faktorer spelar in.

• Swedres-Svarm årsrapporter — Folkhälsomyndigheten
• Swedres-Svarm 2024 (PDF)
• Multisector Surveillance of Antibiotic Sales and Resistance (Folkhälsomyndigheten, engelska)
• Swedres-Svarm reports — SVA

EARS-Net startade 1998 som EARSS (European Antimicrobial Resistance Surveillance System). År 2010 tog ECDC över och nätverket fick sitt nuvarande namn. Det är Europas största publikt finansierade AMR-övervakningssystem.

Sverige har deltagit i EARSS/EARS-Net sedan 2001 via Folkhälsomyndigheten. De svenska data som rapporteras till ECDC är samma data som ingår i Swedres-Svarm — det invasiva spåret.

Resultaten publiceras dels i ECDC:s Surveillance Atlas of Infectious Diseases (atlas.ecdc.europa.eu där man kan filtrera per land och år, dels i den årliga epidemiologiska rapporten ("Antimicrobial Resistance in the EU/EEA — Annual Epidemiological Report").

EARS-Net övervakar exakt åtta bakteriearter:

• Escherichia coli
• Klebsiella pneumoniae
• Pseudomonas aeruginosa
• Acinetobacter spp.
• Staphylococcus aureus
• Enterococcus faecalis
• Enterococcus faecium
• Streptococcus pneumoniae

Endast invasiva isolat ingår — odlingar från blod eller likvor. Urin-, luftvägs- och sårodlingar exkluderas aktivt. Skälet är metodologiskt: invasiva isolat ger mest enhetliga data och minimerar skillnader i provtagningspraxis mellan länder.

Varje land rapporterar aggregerade resistensdata till ECDC en gång per år. Tolkningskriterierna ska helst följa EUCAST (cirka 80 % av länderna gör det 2024). Datakvalitet och representativitet bedöms årligen — 2024 hade 70 % av länderna hög representativitet.

EARS-Net används i "%R"-läge som sekundär källa efter Swedres-Svarm Du kan välja vilken region som ska användas i matris-inställningarna:

• Sverige (SE): Sveriges egna EARS-Net-rapportering. Detta är samma data som finns i Swedres-Svarms invasiva spår men ibland med någon månads eftersläpning.
• EU/EEA: Aggregerat genomsnitt för hela EU/EES. Användbart för att se hur det europeiska resistensläget skiljer sig från det svenska — typiskt med högre prevalens i södra, centrala och östra Europa.

I cell-tooltipen visas vilken region som använts. Källprio och region kan justeras eller stängas av via matris-inställningarna.

Endast invasivt: EARS-Net täcker bara blod- och likvorisolat. Resistens i urinvägsinfektioner, luftvägsinfektioner eller sårinfektioner finns inte i EARS-Net För en svensk kliniker som behandlar en okomplicerad UVI är Swedres-Svarms ResNet-spår betydligt mer användbart.

Selektionsbias: Invasiva isolat kommer från patienter med svår infektion, ofta på sjukhus och ofta med tidigare antibiotikaexponering. Resistensandelen är därför systematiskt högre än bland öppenvårdsodlingar — ett invasivt E. coli har oftare ESBL än ett urinodlat E. coli i primärvård.

Eftersläpning: ECDC:s årsrapport publiceras typiskt 6–12 månader efter Swedres-Svarm eftersom data ska samlas från alla länder. För svenska data ger Swedres-Svarm aktuellare bild.

Begränsat artsortiment: Endast åtta arter. Anaeroba bakterier, mykobakterier, jästsvampar och flera kliniskt relevanta gram-negativa stavar (t.ex. Stenotrophomonas) ingår inte.

Datakvalitet varierar mellan länder: Tolkningskriterier (EUCAST vs CLSI), sampling-praxis och representativitet skiljer sig — något att hålla i åtanke vid jämförelser mellan länder.

• EARS-Net — ECDC
• EARS-Net Annual Epidemiological Report 2024
• ECDC Surveillance Atlas of Infectious Diseases
• Folkhälsomyndigheten — rapportering till EARS-Net och GLASS