Flukloxacillin / Kloxacillin

Flukloxacillin tillhör isoxazolylpenicillinerna - samma klass som kloxacillin men i peroral beredning. Spektrumet är smalt och stafylokockinriktat. Det täcker meticillinkänslig Staphylococcus aureus (MSSA och betahemolytiska streptokocker. Det täcker inte meticillinresistent S. aureus (MRSA enterokocker gramnegativer eller anaerober.

I svensk praxis används flukloxacillin via Heracillin och Flukloxacillin Viatris. Strama Stockholm rekommenderar preparatet som förstahandsval vid stafylokockorsakad cellulit och sårinfektion i öppenvård. I brittisk tradition är flucloxacillin förstahand även vid erysipelas medan svensk praxis prioriterar PcV vid klassisk erysipelas och reserverar flukloxacillin för fall med stafylokockmisstanke. Klindamycin och cefadroxil är likvärdiga alternativ vid intolerans eller penicillinallergi.

Stafylokockinfektioner (hud, mjukdelar). Inte MRSA

Verkningsmekanism

Flukloxacillin binder kovalent till penicillinbindande proteiner (PBP och hämmar transpeptideringen i peptidoglykansyntesen. Effekten är baktericid och tidsberoende. Det farmakodynamiskt relevanta måttet är fri tid över MIC (fT>MIC

Den voluminösa isoxazolylsidokedjan skyddar betalaktamringen mot stafylokockbetalaktamas (BlaZ). Därmed bibehålls aktivitet mot de >90 % av S. aureus-stammar som producerar penicillinas. Mot MRSA saknas effekt - resistensen beror på alternativ PBP2a (mecA inte enzymatisk hydrolys

Farmakokinetik

Absorptionen är kraftigt matpåverkad - preparatet ska tas på tom mage, minst en timme före eller två timmar efter måltid. Den korta halveringstiden motiverar dosering tre gånger dagligen. Distributionen till hud, mjukdelar och ben är god, medan CNS-penetrationen är begränsad.

Standarddosering

Behandlingstid per indikation

• Sårinfektion och cellulit: 7‑10 dagar (Strama anger 7 dagar för okomplicerad sårinfektion)
• Djupare hud- och mjukdelsinfektion: upp till 14 dagar
• Generellt: behandlingstiden ska om möjligt hållas under två veckor på grund av kolestatisk hepatit -risk

Renal och hepatisk justering

Vid kraftigt nedsatt njurfunktion kan dosintervallet behöva förlängas, men flukloxacillin elimineras till stor del hepatiskt och kräver sällan justering vid normal leverfunktion. Vid manifest leverpåverkan ska preparatet undvikas.

Erysipelas-distinktion

Vid klassisk erysipelas är PcV förstahand eftersom Streptococcus pyogenes dominerar etiologiskt och är fullt penicillinkänslig. Flukloxacillin reserveras för fall där S. aureus misstänks - exempelvis vid sårassocierad cellulit, infekterat eksem eller progress under PcV

Switch från kloxacillin iv

Vid hud- och mjukdelsinfektion är switch till flukloxacillin po vanligt när patienten är kliniskt förbättrad, kan svälja och har normal absorption. Vid endokardit osteomyelit och ledprotesinfektion gäller andra principer - se klox.

Vanligast är gastrointestinala besvär: illamående, diarré och lös avföring. Dessa är dosberoende och oftast hanterbara. Korsallergi finns med PcG och övriga betalaktamer. Risk för antibiotika-associerad diarré och Clostridioides difficile-infektion (CDI finns som vid andra betalaktamer.

Den centrala säkerhetssignalen är kolestatisk hepatit Incidensen uppskattas till ungefär 1 fall per 10 000‑30 000 förskrivningar. Risken är kraftigt åldersrelaterad och högst hos äldre, särskilt över 70 år. Kvinnligt kön och upprepade kurer är ytterligare riskfaktorer. Reaktionen är idiosynkratisk och debuterar typiskt inom 45 dagar från behandlingsstart, ofta först efter avslutad kur, och kan därmed missas om uppföljning sker för tidigt. Risken stiger med behandlingstid över två veckor, vilket motiverar att behandlingen hålls kort när det är kliniskt möjligt.

Tidigare typ I-allergi (anafylaxi, Quincke-ödem, urtikaria) mot något penicillin är absolut kontraindikation. Tidigare kolestatisk hepatit eller leverpåverkan av flukloxacillin eller kloxacillin är likaså kontraindikation - även för andra isoxazolylpenicilliner.

Försiktighet vid känd leverpåverkan eller riskfaktorer för läkemedelsinducerad leverskada. Hög ålder är en relativ riskfaktor men inte kontraindikation.

Förstahandsval i öppenvård vid stafylokockorsakad hud- och mjukdelsinfektion: cellulit efter trauma, sårinfektion, abscess efter dränage, follikulit-progression och infekterat eksem. Vid dessa indikationer är flukloxacillin överlägset PcV som inte täcker betalaktamasproducerande S. aureus

Inte indicerat vid klassisk erysipelas där PcV räcker, vid MRSA-misstanke, eller vid bett där anaerob täckning behövs (då amoxicillin-klavulansyra Vid djup invasiv infektion - bakteriemi, endokardit osteomyelit - är kloxacillin iv förstahand och flukloxacillin po reserverat för efterföljande peroral switch.

Switch po efter klox iv vid hud- och mjukdelsinfektion är vanligt när patienten är afebril, har sjunkande inflammationsparametrar, kan svälja och har normal absorption. Vid endokardit ledprotes och vertebral osteomyelit gäller andra och längre regimer.