Flukloxacillin / Kloxacillin

Flukloxacillin tillhör isoxazolylpenicillinerna - samma klass som kloxacillin men i peroral beredning. Spektrumet är smalt och stafylokockinriktat. Det täcker meticillinkänslig Staphylococcus aureus (MSSA och betahemolytiska streptokocker. Det täcker inte meticillinresistent S. aureus (MRSA enterokocker gramnegativer eller anaerober.

I svensk praxis används flukloxacillin via Heracillin och Flukloxacillin Viatris. Strama Stockholm rekommenderar preparatet som förstahandsval vid stafylokockorsakad cellulit och sårinfektion i öppenvård. Internationellt (bl.a. BNF/NICE) används flucloxacillin bredare även vid erysipelas medan svensk praxis prioriterar PcV vid klassisk erysipelas och reserverar flukloxacillin för fall med stafylokockmisstanke. Klindamycin och cefadroxil är likvärdiga alternativ vid intolerans eller penicillinallergi.

Stafylokockinfektioner (hud, mjukdelar). Inte MRSA

Verkningsmekanism

Flukloxacillin binder kovalent penicillinbindande proteiner (PBP ) och hämmar transpeptideringen i peptidoglykansyntesen. Den voluminösa isoxazolylsidokedjan skyddar betalaktamringen mot stafylokockbetalaktamas (BlaZ ), vilket bevarar aktivitet mot de >90 % av S. aureus-stammar som producerar penicillinas . Mot MRSA saknas effekt eftersom resistensen drivs av alternativ PBP2a (mecA ), inte hydrolys . Mekanism, klass-PK/PD och resistensvägar i djup på Betalaktamer - PBP-blockad

Farmakokinetik

Absorptionen är kraftigt matpåverkad - preparatet ska tas på tom mage, minst en timme före eller två timmar efter måltid. Den korta halveringstiden och tidsberoende effekten motiverar tät dosering (fT>MIC ). Distributionen till hud, mjukdelar och ben är god, medan CNS-penetrationen är begränsad.

Doseringsprinciper

Flukloxacillin är ett tidsberoende baktericid betalaktam där effekten styrs av fri tid över MIC (fT>MIC ). Den korta halveringstiden gör att tät dosering krävs för adekvat exponering. Absorptionen är kraftigt matpåverkad - preparatet ska tas på tom mage, minst en timme före eller två timmar efter måltid, annars halveras biotillgängligheten.

Behandlingstiden ska om möjligt hållas kort. Risken för kolestatisk hepatit stiger med behandlingstid över två veckor, vilket är den viktigaste praktiska begränsningen vid hud- och mjukdelsinfektion.

Renal och hepatisk justering

Flukloxacillin elimineras till stor del hepatiskt och kräver sällan dosjustering vid normal leverfunktion även vid nedsatt njurfunktion. Vid manifest leverpåverkan ska preparatet undvikas. Konsultera Janusmed njurfunktion eller FASS vid kombinationen högdos och uttalad njursvikt.

Erysipelas-distinktion

Vid klassisk erysipelas är PcV förstahand eftersom Streptococcus pyogenes dominerar etiologiskt och är fullt penicillinkänslig. Flukloxacillin reserveras för fall där S. aureus misstänks - exempelvis vid sårassocierad cellulit, infekterat eksem eller progress under PcV

Switch från kloxacillin iv

Vid hud- och mjukdelsinfektion är switch till flukloxacillin po vanligt när patienten är kliniskt förbättrad, kan svälja och har normal absorption. Vid endokardit osteomyelit och ledprotesinfektion gäller andra principer - se klox.

Källor för dos och behandlingstid

Konkreta doser, intervall och behandlingstider per indikation underhålls i vårdprogram och förskrivningsstöd snarare än här:

• Strama Stockholm - behandlingsrekommendationer
• Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer
• FASS Heracillin / Flukloxacillin Viatris
• SILF Led- och skelettinfektioner (vid skelett-/ledindikation)

Vanligast är gastrointestinala besvär: illamående, diarré och lös avföring. Dessa är dosberoende och oftast hanterbara. Korsallergi finns med PcG och övriga betalaktamer. Risk för antibiotika-associerad diarré och Clostridioides difficile-infektion (CDI ) finns som vid andra betalaktamer.

Den centrala säkerhetssignalen är kolestatisk hepatit . Incidensen uppskattas till ungefär 1 fall per 10 000‑30 000 förskrivningar. Risken är kraftigt åldersrelaterad och högst hos äldre, särskilt över 70 år. Kvinnligt kön och upprepade kurer är ytterligare riskfaktorer.

Reaktionen är idiosynkratisk och debuterar typiskt inom 45 dagar från behandlingsstart, ofta först efter avslutad kur, och kan därmed missas om uppföljning sker för tidigt. Risken stiger med behandlingstid över två veckor, vilket motiverar att behandlingen hålls kort när det är kliniskt möjligt.

Tidigare typ I-allergi (anafylaxi, Quincke-ödem, urtikaria) mot något penicillin är absolut kontraindikation. Tidigare kolestatisk hepatit eller leverpåverkan av flukloxacillin eller kloxacillin är likaså kontraindikation - även för andra isoxazolylpenicilliner.

Försiktighet vid känd leverpåverkan eller riskfaktorer för läkemedelsinducerad leverskada. Hög ålder är en relativ riskfaktor men inte kontraindikation.

Förstahandsval i öppenvård vid stafylokockorsakad hud- och mjukdelsinfektion: cellulit efter trauma, sårinfektion, abscess efter dränage, follikulit-progression och infekterat eksem. Vid dessa indikationer är flukloxacillin överlägset PcV som inte täcker betalaktamasproducerande S. aureus

Inte indicerat vid klassisk erysipelas där PcV räcker, vid MRSA-misstanke, eller vid bett där anaerob täckning behövs (då amoxicillin-klavulansyra Vid djup invasiv infektion - bakteriemi, endokardit osteomyelit - är kloxacillin iv förstahand och flukloxacillin po reserverat för efterföljande peroral switch .

Switch po efter klox iv vid hud- och mjukdelsinfektion är vanligt när patienten är afebril, har sjunkande inflammationsparametrar, kan svälja och har normal absorption. Vid endokardit ledprotes och vertebral osteomyelit gäller andra och längre regimer.