Hoppa till innehåll
Sök i kunskapsbanken
Sök bland bakterier, antibiotika, sjukdomar, begrepp, mekanismer och beslutsstöd. Tryck Enter för att navigera.
Luftvägar Sjukdom

Pneumoni (KOL)

Pneumoni vid KOL. Andra bakterieflora med risk för Pseudomonas och H. influenzae.

Granskad av Bakteriekorts redaktion Senast uppdaterad

Hos -patienten överlappar två tillstånd. Akut exacerbation av ( ) är klinisk försämring utan krav på nytt infiltrat; pneumoni vid kräver nytillkommen förtätning på röntgen. Etiologin avviker från vanlig samhällsförvärvad pneumoni ( ). Haemophilus influenzae dominerar, följt av pneumokocker och Moraxella catarrhalis Pseudomonas aeruginosa tillkommer vid avancerad sjukdom ( III-IV), tidigare odlingsfynd eller .

(ökad dyspné, sputumvolym, purulens) styr antibiotikabeslutet. Förstahand vid lättare bild är amoxicillin eller doxycyklin peroralt; piperacillin-tazobaktam plus aminoglykosid reserveras för Pseudomonas-risk. Doser och behandlingstid enligt vårdprogram.

Kroppslokal
Luftvägar
Förstahandsval
Amoxicillin, Doxycyklin

Översikt

Två kliniska bilder ska hållas isär. definieras som akut försämring av andningssymtom utöver normal dygnsvariation, utan krav på nytt infiltrat. Pneumoni vid kräver feber och en ny förtätning på lungröntgen. Det utgör en delmängd av -fallen, ofta med tyngre förlopp. Skiljelinjen är klinisk och röntgenologisk; inflammationsmarkörer ensamma räcker inte.

Etiologin skiftar med Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease, internationell stadieindelning av -stadium. Vid I-II dominerar Haemophilus influenzae ( ), Streptococcus pneumoniae och Moraxella catarrhalis Vid III-IV och hos patienter med upprepade antibiotikakurer tillkommer Pseudomonas aeruginosa och . Virala agens (rhinovirus, RSV, influensa, ) utlöser cirka 30‑50 % av exacerbationerna och föregår ofta bakteriell superinfektion.

Riskpatient för Pseudomonas och svår exacerbation:

  • forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund, mått på obstruktion under 30 % av predikterat värde ( IV)
  • Frekventa exacerbationer (>=2 per år) eller sjukhusvård senaste året
  • Tidigare sputumväxt av P. aeruginosa eller andra resistenta gramnegativa
  • Upprepade antibiotikakurer (särskilt kinoloner) senaste 3 månaderna
  • torax
  • Kronisk peroral steroidbehandling

Symtom & klinik

Den klassiska -triaden är : ökad sputumvolym, ökad sputumpurulens och ökad dyspné. Febrilitet är inte ett krav vid och saknas i flertalet fall. Statusfynd är , förlängt exspirium, , accessorisk andningsmuskulatur, eventuell perifer cyanos och saturation under habituellt värde.

Pneumoni vid ska misstänkas när -bilden kompletteras med feber >=38 °C, frossa, smärta eller fokala auskultationsfynd. Lungröntgen med nytt infiltrat avgör diagnosen. är ofta måttligt förhöjt vid ren (sällan >100) men kan vara kraftigt stegrat vid pneumoni

Tecken på respiratorisk insufficiens som kräver akut åtgärd: andningsfrekvens >=30, saturation <88 % på rumsluft, paradoxal andning, oförmåga att tala i hela meningar, sjunkande medvetandegrad eller stigande pCO2 på blodgas. Akut med pH <7,35 är -indikation.

Diagnostik

Anamnesen ska kartlägga rökstatus, senaste spirometri och , antal exacerbationer senaste året, tidigare sputumodlingar (särskilt Pseudomonas eller resistensfynd), aktuell underhållsbehandling och senaste antibiotikakurer. Influensa- och pneumokockvaccinationsstatus dokumenteras.

Klinisk bedömning kompletteras med saturation, andningsfrekvens, blodtryck och temperatur. Arteriell blodgas tas vid <92 %, eller misstänkt och styr beslut om non-invasiv ventilation, övertrycksandning utan intubation.

Labbprover: , blodstatus, kreatinin och elektrolyter. och har lågt prediktivt värde vid ren utan pneumoni och ska inte ensamma motivera antibiotika. Lågt (<20) talar dock emot bakteriell pneumoni

Lungröntgen rekommenderas vid feber, fokala statusfynd, misstanke om pneumoni terapisvikt eller svår exacerbation som kräver inläggning. Sputumodling tas vid:

  • misstänkt Pseudomonas eller annan resistent flora
  • terapisvikt på empirisk behandling
  • frekvent exacerbation (>=2/år) eller III-IV
  • inläggning på sjukhus

Blododling vid sjukhusvård och feber. Pneumokock- och legionella-antigen i urin vid pneumonimisstanke. för influensa, RSV och i säsong.

Behandling

Behandlingen vilar på fyra ben: bronkdilaterare, systemiska steroider, syrgas och antibiotika (det sista vid Anthonisen-positiv bild eller pneumoni

Kortverkande beta2-agonist ( , t.ex. salbutamol) och kortverkande antikolinergikum ( , t.ex. ipratropium) ges inhalerat eller nebuliserat. En kort peroral kortisonkur med prednisolon ges vid som kräver kontakt med sjukvård; stöder att kort kur är likvärdig med längre. Syrgas titreras till målsaturation 88‑92 % för att undvika CO2-retention; är ofta lämpligt initialt.

Antibiotikaprinciper

Indikationen styrs av Anthonisen-bilden och röntgenfynd, inte av ensamt. Vid lätt eller pneumoni utan Pseudomonas-risk täcks H. influenzae pneumokock och M. catarrhalis Vid sjukhuskrävande bild utan Pseudomonas-risk används parenteral betalaktam. Vid Pseudomonas-risk ( III-IV, tidigare odlingsfynd, , upprepade kinolonkurer) krävs bredare empiri och sputumodling före antibiotika.

Scenario
Förstahand
Alternativ
Okomplicerad , öppenvård
Pneumoni vid , lättare
Sjukhuskrävande, ej Pseudomonas-risk
Vid pc-allergi typ I: cefotaxim eller kinolon
+ vid atypisk misstanke

Pc-allergi typ I: doxycyklin peroralt eller, vid sjukhusbehov, kinolon (levofloxacin eller moxifloxacin Undvik kinoloner som rutin på grund av resistensdrivande effekt och biverkningsprofil.

För doser, intervall och behandlingstider, se Infektionsläkarföreningens vårdprogram för pneumoni

ges vid akut hyperkapnisk respiratorisk svikt (pH <7,35 och pCO2 >6,5). Tidig insättning minskar intubationsbehov och mortalitet. Tröskel för -kontakt är låg vid sviktande -svar eller stigande .

Komplikationer

Akuta komplikationer:

  • Akut respiratorisk insufficiens (typ II med vanligast vid ) med behov av eller invasiv ventilation
  • Sepsis och - tröskeln för bredare empiri sänks vid
  • Akut hjärtsviktsdekompensation: höger- och vänsterkammarsvikt utlöses ofta av exacerbationen; troponinstegring är vanlig
  • Förmaksflimmer och andra arytmier sekundärt till hypoxi och beta2-stimulering
  • Pneumothorax (sällsynt men ska uteslutas vid plötslig försämring hos emfysempatient med )
  • Lungembolism: upp till 5‑10 % av oförklarade exacerbationer; överväg angio vid avvikande klinik
  • Kortikosteroidbiverkningar: hyperglykemi, agitation, sömnstörning och infektionsrisk vid upprepade kurer

Långsiktiga konsekvenser: varje sjukhusvårdad exacerbation accelererar -fallet, försämrar livskvaliteten och ökar risken för nästa exacerbation. Sjukhusmortaliteten vid ligger på 5‑10 %, och 1-årsmortaliteten efter sjukhusvård överstiger 20 % i svenska kohorter. Pseudomonas-kolonisering är förknippad med sämre prognos.

Epidemiologi

Cirka 50 % av -patienterna får minst en exacerbation per år, och frekvensen ökar med stigande -stadium. är en av de vanligaste orsakerna till akut sjukhusinläggning i Sverige hos personer >65 år.

Antibiotika ges vid 50‑70 % av sjukhusvårdade exacerbationer enligt -data, även om en betydande andel av Anthonisen typ III-fall sannolikt skulle klara sig utan. Stramas målbild är minskad antibiotikaförskrivning vid utan purulent sputum.

Pseudomonas-kolonisering ses hos cirka 10‑15 % av III-IV-patienter, och hos en ännu högre andel av dem med samtidiga . Influensavaccinationsfrekvensen i svensk -population ligger kring 60‑70 %. Pneumokockvaccination ( eller ) rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för alla med , men täckningen är lägre. Rökstopp är fortfarande den enskilt viktigaste interventionen för att minska exacerbationsfrekvensen.

Icke-relaterade tillstånd (till exempel samtidig gastroenterit ska inte påverka empirisk antibiotikabehandling vid .

Vårdprogram & källor

Strama / infektion.net har ett detaljerat vårdprogram för denna diagnos:

infektion.net/vardprogram/pneumoni

Källor

Vanliga patogener

4

Rekommenderade antibiotika

2
bakteriekort.se · Baserat på Strama och Folkhälsomyndigheten