Campylobacter

Campylobacter är gramnegativa, mikroaerofila, S- eller spiralformade stavar som växer optimalt vid 42 °C på selektivt medium. C. jejuni dominerar (90‑95 % av kliniska isolat) och C. coli står för resten.

Bakterien koloniserar GI -traktus hos fjäderfä, nötkreatur och hund utan att ge sjukdom. Hos människa är infektionsdosen relativt låg (10²-10⁶ bakterier), och flagellmedierad motilitet samt invasion av ileum- och kolonmukosa driver klinisk sjukdom.

Inkubationstiden är vanligen 2‑5 dygn. Insjuknandet börjar ofta med ett prodromalt febrilt skede följt av akut gastroenterit med diarré, kramp-buksmärta och feber. Diarrén är ofta blod- och slemtillblandad, särskilt hos barn. Symtomen pågår 5‑7 d, ibland längre.

Komplikationer inkluderar reaktiv artrit (2‑7 % av fallen), erythema nodosum och Guillain-Barré syndrom (~1/1000‑2000 fall) - en akut demyeliniserande polyneuropati som debuterar 1‑3 v efter gastroenteriten. Bakteriemi är sällsynt och ses främst hos immunsupprimerade.

Resrelaterade fall är vanliga och bör efterfrågas i anamnesen vid persisterande diarré.

• Gastroenterit

Fecesodling på Campylobacter-selektiv agar (Skirrow eller Butzler ) vid 42 °C i mikroaerofil atmosfär. PCR -paneler för enterala patogener har högre sensitivitet och kortare svarstid och används alltmer i svensk klinisk rutin.

Resistensbestämning rapporteras rutinmässigt för ciprofloxacin och azitromycin eller erytromycin på inhemska och importerade isolat. Blododling vid feber eller misstänkt invasiv sjukdom.

Inte antibiotika rutinmässigt - sjukdomen är oftast självbegränsande och vätsketillförsel räcker. Ge antibiotika vid:

• Hög feber, blod-slemtillblandad diarré och kraftigt påverkat allmäntillstånd.
• Immunsuppression eller hematologisk malignitet.
• Symtom som pågått >1 vecka utan tendens till förbättring.
• Gravida (övervägs i samråd med infektion).

Förstahandsval: azitromycin 500 mg x 1 po i 3 d, då kinolonresistens hos C. jejuni är hög i Sverige. Alternativ: ciprofloxacin 500 mg x 2 po i 3‑5 d vid säkerställd känslighet.

Ciprofloxacin-resistens hos humana C. jejuni-isolat låg på 47 % 2024 enligt Swedres-Svarm vilket har drivit förskjutningen till azitromycin som empiriskt förstahandsval. Resistensen drivs av fluorokinolonanvändning i fjäderfäuppfödning både inhemskt och internationellt.

Makrolidresistens (azitromycin erytromycin är fortfarande låg i Sverige (1‑5 %). Tetracyklinresistens förekommer men har begränsad klinisk relevans.

Campylobacter är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Folkhälsomyndigheten registrerar cirka 5000‑6000 fall per år i Sverige (5440 fall 2024, 5463 fall 2025), med tydlig sommartopp (juli-augusti). Cirka hälften är inhemska, resten importfall .

Smittkällor är kyckling och annat fjäderfä (ofta otillräckligt upphettat), opastöriserad mjölk, kontaminerat vatten samt direkt kontakt med husdjur (särskilt valpar). Person-till-person-smitta är ovanlig på grund av relativt hög infektionsdos jämfört med shigellos . Riskfaktorer för svår sjukdom är ålder <5 år och >65 år samt immunsuppression .