Campylobacter
Campylobacter jejuni, campylobakter
Gramnegativ spiralformad stav (Campylobacter jejuni/coli).
Granskad av Bakteriekorts redaktion Senast uppdaterad
Campylobacter jejuni och C. coli är gramnegativa S-formade stavar och vanligaste bakteriella orsaken till gastroenterit i Sverige med 6000‑8000 fall per år enligt Folkhälsomyndigheten. Smittan är en från fjäderfä, opastöriserad mjölk och vatten. Sjukdomen är anmälningspliktig men oftast självbegränsande. Antibiotika ges selektivt. Cirka 1 av 2000 fall utvecklar Guillain-Barré syndrom ( - Guillain-Barré syndrome) postinfektiöst.
Egenskaper
Översikt
Campylobacter är gramnegativa, mikroaerofila, S- eller spiralformade stavar som växer optimalt vid 42 °C på selektivt medium. C. jejuni dominerar (90‑95 % av kliniska isolat) och C. coli står för resten.
Bakterien koloniserar GI-traktus hos fjäderfä, nötkreatur och hund utan att ge sjukdom. Hos människa är infektionsdosen låg (~500 bakterier), och flagellmedierad motilitet samt invasion av ileum- och kolonmukosa driver klinisk sjukdom.
Klinisk betydelse
Inkubationstiden är 1‑3 dygn (kan vara upp till 7 d). Insjuknandet börjar ofta med ett prodromalt febrilt skede följt av akut gastroenterit med diarré, kramp-buksmärta och feber. Diarrén är ofta blod- och slemtillblandad, särskilt hos barn. Symtomen pågår 5‑7 d, ibland längre.
Komplikationer inkluderar (~5 % av fallen), erythema nodosum och Guillain-Barré syndrom (~1/2000 fall) - en akut demyeliniserande polyneuropati som debuterar 1‑3 v efter gastroenteriten. Bakteriemi är sällsynt och ses främst hos immunsupprimerade.
Resmedaljerade fall är vanliga och bör efterfrågas i anamnesen vid persisterande diarré.
Vanliga infektioner
- Gastroenterit
Diagnostik
Feces-odling på Campylobacter-selektiv agar (Skirrow eller Butzler) vid 42 °C i atmosfär. -paneler för enterala patogener har högre sensitivitet och kortare svarstid och används alltmer i svensk klinisk rutin.
Resistensbestämning rapporteras rutinmässigt för ciprofloxacin och azitromycin eller erytromycin på inhemska och importerade isolat. Blododling vid feber eller misstänkt invasiv sjukdom.
Behandling
Inte antibiotika rutinmässigt - sjukdomen är oftast självbegränsande och vätsketillförsel räcker. Indikation för antibiotika finns vid:
- Hög feber, blod-slemtillblandad diarré och kraftigt påverkat allmäntillstånd.
- Immunsuppression eller hematologisk malignitet.
- Symtom som pågått >1 vecka utan tendens till förbättring.
- Gravida (övervägs i samråd med infektion).
Förstahandsval: azitromycin 500 mg x 1 po i 3 d, då kinolonresistens hos C. jejuni är hög i Sverige. Alternativ: ciprofloxacin 500 mg x 2 po i 3‑5 d vid säkerställd känslighet.
Resistens
Kinolonresistens hos C. jejuni i Sverige är 50‑60 % enligt Swedres-Svarm vilket har drivit förskjutningen till azitromycin som empiriskt förstahandsval. Resistensen drivs av fluorokinolonanvändning i fjäderfäuppfödning både inhemskt och internationellt.
Makrolidresistens (azitromycin erytromycin är fortfarande låg i Sverige (1‑5 %). Tetracyklinresistens förekommer men har begränsad klinisk relevans.
Epidemiologi
Campylobacter är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Folkhälsomyndigheten registrerar 6000‑8000 fall per år i Sverige, med tydlig sommartopp (juli-augusti). Cirka hälften är inhemska, resten importfall.
Smittkällor är kyckling och annat fjäderfä (ofta otillräckligt upphettat), opastöriserad mjölk, kontaminerat vatten samt direkt kontakt med husdjur (särskilt valpar). Person-till-person-smitta är ovanlig på grund av relativt hög infektionsdos jämfört med shigellos. Riskfaktorer för svår sjukdom är ålder <5 år och >65 år samt immunsuppression.
Brytpunkter
Källa: NordicAST (SV) . Värden för MIC (mg/L) och disk-diffusion (mm) enligt publicerade brytpunkter.
Laddar…