Chlamydophila Pn

Klamydier har gramnegativ -likt yttermembran men en obligat intracellulär livscykel. Den växlar mellan elementarkropp (extracellulär smittsam form) och retikulär kropp (intracellulär replikativ form).

Klassiskt har bakterien beskrivits sakna synlig peptidoglykan i cellväggen. Senare studier har visat att en funktionell peptidoglykanring används vid celldelning.

Tre humanpatogena arter dominerar. C. trachomatis har 15 serotyper: A-C ger trakom , D-K ger genital infektion och konjunktivit, L1-L3 ger LGV - lymfogranuloma venereum. C. pneumoniae orsakar luftvägsinfektion. C. psittaci är en zoonos från fågel och ovanlig i Sverige.

Eftersom bakterien är intracellulär når betalaktamer den dåligt. Behandling kräver preparat med god intracellulär penetration som tetracykliner, makrolider och kinoloner.

Genital C. trachomatis är ofta asymtomatisk och upptäcks vid screening. Symtomatiska bilder omfattar uretrit , cervicit , salpingit och PID - pelvic inflammatory disease, epididymit samt proktit . Proktit är vanlig vid LGV hos MSM - män som har sex med män. Reaktiv artrit (tidigare Reiters syndrom ) med konjunktivit och uretrit förekommer.

Långtidskomplikationer av obehandlad genital infektion är tuboovariella ärrbildningar med risk för infertilitet och kronisk bäckensmärta. Smitta från mor till barn vid förlossning kan ge konjunktivit och pneumoni hos nyfödda.

C. pneumoniae ger atypisk pneumoni och bronkit med gradvis insjuknande efter 2‑3 veckors inkubationstid. Halsont och heshet föregår ofta de nedre luftvägssymtomen. Torrhosta och låggradig feber dominerar. Sjukdomen drabbar alla åldersgrupper men är vanlig hos unga vuxna och äldre.

• Genital klamydiainfektion
• LGV
• Atypisk pneumoni
• Konjunktivit hos nyfödda

PCR (NAAT - nukleinsyreamplifieringstest) är förstahandsmetod för C. trachomatis. Provet tas som förstaportionsurin hos män och som vaginal- eller endocervixprov hos kvinnor. Vid analproctit och faryngit tas riktade prov från respektive lokalisation. Odling kräver cellkultur och används sällan i rutinvård.

För C. pneumoniae används PCR från svalgsekret eller BAL - bronkoalveolärt lavage. Serologi med IgM och IgG i parade titrar är ett kompletterande retrospektivt verktyg. Differentialdiagnoser vid atypisk pneumoni är M. pneumoniae och Legionella vid uretrit eller cervicit är Mycoplasma genitalium och Neisseria gonorrhoeae viktiga differentialdiagnoser och förbises lätt.

Genital C. trachomatis: doxycyklin 100 mg x 2 peroralt i 7 dagar. Doxycyklin är förstahandsval framför azitromycin engångsdos på grund av bättre effekt vid rektal infektion och lägre risk för selektion av makrolidresistens hos Mycoplasma genitalium.

Vid graviditet efter vecka 12 ges azitromycin 1 g peroralt som engångsdos; amoxicillin är alternativ oavsett graviditetsvecka. Vid doxycyklinintolerans hos icke-gravid används azitromycin 500 mg dag 1, därefter 250 mg x 1 i 4 dagar. Vid LGV ges doxycyklin 100 mg x 2 i 21 dagar.

Vid C. pneumoniae används doxycyklin 200 mg dag 1, sedan 100 mg x 1 i totalt 7 dagar enligt SILF , motsvarande regim som vid annan atypisk pneumoni . Makrolid eller kinolon är alternativ. Smittspårning och partnerbehandling är lagstadgade vid C. trachomatis enligt smittskyddslagen.

Klinisk resistens hos C. trachomatis är sällsynt. Sporadiska fall av nedsatt känslighet mot doxycyklin och azitromycin har beskrivits men har inte fått tydlig klinisk betydelse. Eftersom bakterien är intracellulär saknar resistensmekanismer som ESBL och karbapenemaser relevans.

Viktig differentialdiagnostisk poäng är att makrolidresistens hos Mycoplasma genitalium är vanlig och driver delvis Stramas övergång till doxycyklin som förstahandsval även vid klamydia.

C. trachomatis är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och utgör vanligaste anmälningspliktiga sexuellt överförda infektionen i Sverige. Folkhälsomyndigheten rapporterade 26 392 fall år 2024 (incidens 249/100 000), en minskning med 19 procent jämfört med 2023; trenden är nedåtgående. Smittspårning och partnerbehandling är lagstadgade.

C. pneumoniae är inte anmälningspliktig . Seroprevalensen är hög och flertalet vuxna har exponerats vid medelåldern. Primär prevention vid C. trachomatis bygger på kondomanvändning, screening i riskgrupper och tidig behandling med smittspårning.