Hoppa till innehåll
Sök i kunskapsbanken
Sök bland bakterier, antibiotika och sjukdomar. Tryck Enter för att navigera.
po Glykopeptider Antibiotikum

Vancocin, vankomycin

Vancomycin (po). Absorberas inte - lokal effekt i tarmen.

Granskad av Bakteriekorts redaktion Senast uppdaterad

Vancomycin po (Vancocin) är en glykopeptid som inte absorberas systemiskt och därför enbart verkar lokalt i tarmlumen. Preparatet är förstahandsval vid medelsvår-svår - Clostridioides difficile-infektion, likvärdigt med fidaxomicin enligt 2023. Det har ingen plats vid systemiska infektioner (då används vancomycin iv). Användning utanför -indikation bör undvikas pga selektion av - vankomycinresistenta enterokocker.

Klass
Glykopeptider
Spektrum
Gram+ spektrum
Adm
PO
Biotillgänglighet
0–5 %
PK/PD-index
AUC/MIC
Graviditet
Säker
CSF-penetration
Dålig

Egenskaper

Farmakokinetik
Halveringstid
Biotillgänglighet
0–5 %
Proteinbindning
30–55 %
Distributionsvolym
CSF-penetration
Dålig
Elimination
Biliär
Farmakodynamik
PK/PD-index
AUC/MIC
Säkerhet
Graviditet
Säker
QT-risk
Ingen
Justeras vid njursvikt
Nej
Justeras vid leversvikt
Nej
Praktiskt
Påverkas av föda
Nej
Hemodialys
Avlägsnas ej

Farmakokinetik

Farmakokinetik
Dos 125 mg
Intervall 6 h
CrCl 100 ml/min
Mot bakterie:
Regim 125 mg PO q6h
Plasmakonc.
mg/L

PK/PD-mått beräknat på fri fraktion (57 %); kurvan visar total koncentration.

Förenklad 1-kompartmentmodell (log-skala). Ej för doseringsbeslut.

Översikt

Vancomycin po är samma molekyl som vancomycin iv men formulerad som kapslar för peroral administrering. I Sverige saluförs preparatet som Vancocin (Eumedica) i kapslar om 125 mg och 250 mg. Det är ett särläkemedel med smal indikation.

Den terapeutiska platsen är begränsad till tarmlumen. Oral är försumbar (under 5 procent enligt och ingen systemisk effekt uppnås. Preparatet kan inte ersätta vancomycin iv vid bakteriemi, endokardit eller andra invasiva infektioner. Vid svår uttalad kolit kan dock viss systemisk absorption förekomma. Plasmakoncentrationer bör övervägas vid grav njursvikt eller mycket långa kurer.

Indikationer

C. difficile-infektion (svår eller recidiverande).

Farmakologi

Verkningsmekanism

Vancomycin binder D-alanyl-D-alanin-terminalen på peptidoglykanprekursorerna och hämmar och korslänkning av cellväggen. Effekten i tarmen riktas mot vegetativa former av Clostridioides difficile Sporerna påverkas inte av vancomycin och kvarstår i kolon. Detta förklarar recidivfrekvensen på cirka 20 procent efter avslutad behandling.

Farmakokinetik

ParameterVärde
pounder 5 procent
Tarmkoncentrationmycket hög, över 1000 mg per liter i faeces
Systemisk plasmakoncentrationförsumbar vid intakt tarm
Eliminationhuvudsakligen via faeces oförändrat
Halveringstid (systemiskt)irrelevant pga ingen absorption

Vid svår uttalad kolit eller pseudomembranös inflammation kan absorptionen öka och systemiska nivåer mätas. Samma gäller vid grav njursvikt där renal utsöndring av eventuellt absorberad andel försämras.

Spektrum

Endast lokal effekt mot grampositiva tarmbakterier. Klinisk relevans är begränsad till C. difficile Selektionstrycket på enterokocker i tarmfloran är dokumenterat och gynnar -spridning.

Dosering

Doseringssammanfattning vuxen

Indikation
Dos
Duration
Medelsvår-svår första episod
125 mg x 4 po
10 dagar
Recidiv- (första recidiv)
125 mg x 4 po
10 d, ev tapered + pulsed
Recidiv- (tapered + pulsed)
125 mg x 4 i 10 d, sedan x 2 i 7 d, x 1 i 7 d, varannan dag i 2‑8 v
individuellt
Fulminant
500 mg x 4 po eller via sond
10 d

Medelsvår-svår

Vid första episod av medelsvår-svår ges 125 mg x 4 po i 10 dagar enligt Stockholm 2025‑2026 och -vårdprogram 2023. Doseringen är likvärdig med fidaxomicin avseende initial utläkning. Fidaxomicin föredras hos patient med hög recidivrisk (ålder över 65 år, immunsuppression, tidigare pga lägre recidivfrekvens.

Recidiv-

Vid första recidiv kan ny standardkur 125 mg x 4 i 10 d ges. Vid andra eller senare recidiv används ofta i fyra steg:

  • 125 mg x 4 i 10 dagar
  • 125 mg x 2 i 7 dagar
  • 125 mg x 1 i 7 dagar
  • 125 mg varannan dag i 2‑8 veckor

Fidaxomicin och (FMT) är alternativ vid recidiverande

Fulminant

Vid fulminant (hypotension, ileus, ges 500 mg x 4 po eller via ventrikelsond. Tilläggseffekten av iv metronidazol är ifrågasatt och rekommenderas inte längre rutinmässigt enligt 2023. Vid ileus där po-administrering inte når kolon kan rektal vancomycinlavemang övervägas (500 mg i 100 ml NaCl x 4). Kirurgisk konsult vid eller perforationsrisk.

Barn

Pediatrisk dosering: 10 mg/kg x 4 po (max 125 mg per dos) i 10 dagar vid medelsvår-svår Vid fulminant kan högre dos övervägas i samråd med barninfektion.

Biverkningar

Lokala och systemiska reaktioner

Systemiska biverkningar är sällsynta pga försumbar absorption. Gastrointestinala besvär (illamående, buksmärta, smakförändringar) förekommer men är ovanliga och oftast milda. Hudutslag rapporteras sällan. Vid svår kolit eller grav njursvikt där absorption ökar kan de systemiska biverkningarna från vancomycin iv (nefrotoxicitet, ototoxicitet) i teorin uppträda. Överväg plasmakoncentrationsmätning vid långa kurer hos riskpatienter.

Mikrobiologisk biverkan

Den kliniskt viktigaste biverkan är ekologisk: selektion av - vankomycinresistenta enterokocker i tarmfloran. Detta är en relevant infection-control-aspekt på sjukhus och motiverar att preparatet reserveras för -indikation och inte används profylaktiskt eller på lös indikation. Vid utbrott av övervägs fidaxomicin som -alternativ.

Kontraindikationer

Försiktighet

  • Grav njursvikt: ökad risk för systemisk ackumulation om absorption förekommer; överväg plasmakoncentrationsmätning vid kurer >10 dagar.
  • Svår uttalad kolit eller ökad systemisk absorption; samma försiktighet som ovan.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): ökad absorption beskriven; klinisk relevans oklar men plasmakoncentration kan vägledningsvis följas vid långa kurer.
  • Graviditet och amning: peroral vancomycin används vid behov vid under graviditet pga försumbart systemiskt upptag. Konsultera Janusmed fosterpåverkan.

Klinisk användning

Förstahandsindikation: medelsvår-svår

Vancomycin po är förstahandsval vid medelsvår-svår - Clostridioides difficile-infektion, likvärdigt med fidaxomicin enligt svensk konsensus ( -vårdprogram 2023, Stockholm 2025‑2026). Valet mellan vancomycin och fidaxomicin styrs av:

  • Recidivrisk: fidaxomicin föredras vid hög recidivrisk (ålder över 65 år, immunsuppression, tidigare pga lägre recidivfrekvens.
  • Kostnad och tillgänglighet: vancomycin po är väsentligt billigare och bredare tillgängligt.
  • -situation: vid -utbrott på avdelning kan fidaxomicin föredras för att minska selektionstrycket.

Mild första-episod-

Vid mild första-episod- är behandlingsbehovet ofta mindre uttalat. Metronidazol var tidigare förstahand men avrådes idag pga sämre utläkning och högre recidivfrekvens jämfört med vancomycin och fidaxomicin. Vancomycin po eller fidaxomicin är förstahand även vid mild om antibiotika behövs.

Recidiv-

Vid recidiv- används med vancomycin Alternativt ges fidaxomicin eller (FMT) vid återkommande recidiv. Bezlotoxumab (monoklonal toxin B-antikropp) kan övervägas som tilläggsbehandling vid hög recidivrisk där det är tillgängligt.

Fulminant

Vid fulminant ges högdos vancomycin po (500 mg x 4) eller via sond. Tilläggsbehandling med iv metronidazol är ifrågasatt och rekommenderas inte längre rutinmässigt enligt 2023. Vid ileus där peroral administrering inte når distala kolon övervägs rektal lavemang. Kirurgisk bedömning vid

Inte indikation för vancomycin po

  • Systemiska infektioner (bakteriemi, endokardit MRSA-infektion): vancomycin po når inte blodbanan - använd vancomycin iv.
  • Profylax: inte indicerat pga risk för -selektion.
  • Andra tarminfektioner än ingen plats vid bakteriell gastroenterit av annan etiologi.

Brytpunkter

Källa: NordicAST (SV) . Värden för MIC (mg/L) och disk-diffusion (mm) enligt publicerade brytpunkter.

Laddar…

Källor

Sjukdomar där detta är förstahands- eller andrahandsval

1

Bakterier med klinisk täckning

1
bakteriekort.se · Baserat på Strama och Folkhälsomyndigheten