Begrepp
Centor-kriterierna
Klinisk poäng vid misstänkt GAS-tonsillit
-kriterierna är ett kliniskt poängsystem som skattar sannolikheten för streptokock-tonsillit orsakad av grupp A-streptokocker ( ). Fyra fynd ger ett poäng vardera: feber, frånvaro av hosta, ömma främre halslymfkörtlar och tonsillexsudat. rekommenderar vid 3‑4 poäng, och vid positivt test ges fenoximetylpenicillin (PcV Kåvepenin enligt Läkemedelsverkets rekommendation 2024 (800 mg x 4 i 5 dagar för i övrigt friska patienter över 6 år, alternativt 1 g x 3 i 10 dagar). Vid 0‑1 poäng avstås både test och antibiotika. Syftet är att undvika onödig förskrivning vid viral och asymptomatiskt - , som båda är vanliga differentialdiagnoser.
De fyra kriterierna
Varje uppfyllt kriterium ger ett poäng. Maxpoäng är 4.
- Feber ≥ 38,5 grader (anamnestiskt eller uppmätt).
- Frånvaro av hosta.
- Ömma och förstorade främre halslymfkörtlar (käkvinkel).
- Tonsillexsudat eller kraftigt rodnade, svullna tonsiller.
Kriterierna utvecklades av 1981 för vuxna på akutmottagning. Syftet var att identifiera patienter med hög sannolikhet för utan att odla alla. Inget enskilt kriterium är specifikt nog att stå ensamt.
Tolkning och handläggning
Poängen styr fortsatt utredning enligt Stramas rekommendation.
- 0‑1 poäng: Låg sannolikhet för . Ingen , ingen antibiotika. Symtomatisk behandling.
- 2 poäng: Klinisk bedömning avgör. kan övervägas vid påverkat allmäntillstånd eller epidemiologi.
- 3‑4 poäng: rekommenderas. Vid positivt test ges PcV enligt LMV 2024: 800 mg x 4 i 5 dagar (patienter > 6 år utan riskfaktorer) eller 1 g x 3 i 10 dagar. Vid negativt test avstås från antibiotika.
Antibiotika ges alltså aldrig enbart på poäng. Positivt plus minst 2 kriterier krävs. Detta minskar onödig antibiotikaförskrivning vid viral eller asymptomatiskt .
Modifierad Centor (McIsaac)
lade till ålder som femte variabel 1998. Modifieringen är validerad även för barn.
- Ålder 3‑14 år: +1 poäng.
- Ålder 15‑44 år: 0 poäng.
- Ålder ≥ 45 år: -1 poäng.
-poängen används internationellt men i Sverige följer klassisk hos patienter över 3 år. Barn under 3 år får sällan -tonsillit bör därför inte tas rutinmässigt i den åldern.
Begränsningar och fallgropar
-kriterierna har begränsad träffsäkerhet - och varierar med poänggräns och population. Poängen ersätter inte klinisk bedömning. Flera felkällor finns.
- Asymptomatiskt - förekommer hos 5‑20 % av barn. Positivt test under en virusinfektion kan därför vara missvisande.
- Andra agens ger samma bild. Fusobacterium necrophorum orsakar hos unga vuxna. Adenovirus och Epstein-Barr-virus ( ; mononukleos) ger ofta exsudativ tonsillit
- och är numera mycket sällsynta i Sverige. Komplikationsrisken motiverar inte bred antibiotikaförskrivning.
- kan utvecklas trots adekvat handläggning. Ensidig svår smärta, och kluddigt tal ska föranleda akut -bedömning.
Vid recidiverande tonsillit påverkat allmäntillstånd eller atypisk klinik krävs vidare utredning. är ett verktyg, inte ett facit.